{"id":5191,"date":"2020-09-15T08:41:42","date_gmt":"2020-09-15T06:41:42","guid":{"rendered":"https:\/\/probion.com\/?p=5191"},"modified":"2020-09-15T09:24:30","modified_gmt":"2020-09-15T07:24:30","slug":"den-degenererade-manniskan","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/probion-blog\/den-degenererade-manniskan","title":{"rendered":"Den Degenererade M\u00e4nniskan"},"content":{"rendered":"\n

Livet finns i det levande!<\/strong>
Levande mat, levande organismer, levande tankar!<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Den tjeckiske forskaren Bernaesk publicerade i mitten av 60-talet mycket intressanta resultat. Han hade studerat hur kosten p\u00e5verkade r\u00e5ttor. Han hade givet r\u00e5ttorna en kost som var sammansatt enligt vetenskapens rekommendationer, men alla n\u00e4rings\u00e4mnen var i kemiskt ren form. Han noterade med intresse f\u00f6rloppet.<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta generationen av r\u00e5ttorna var friska och uppn\u00e5dde en normal \u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n

Den andra generationen d\u00e4remot fick m\u00e5nga av de sjukdomar som vi kallar v\u00e4lf\u00e4rdssjukdomar. Den tredje generationen blev \u00e4nnu sjukare och fick dessutom missbildningar. Fj\u00e4rde generationen var steril eller f\u00f6dde d\u00f6df\u00f6dda ungar. Vad var det som hade h\u00e4nt? Bernaesk gick vidare i sina studier.<\/p>\n\n\n\n

Han gav \u00e5terigen r\u00e5ttorna deras normala kost best\u00e5ende av r\u00e5a fr\u00f6er o.d. R\u00e5ttorna b\u00f6rjade d\u00e5 tillfriskna. Ju l\u00e4ngre tid de hade f\u00e5tt den kemiska kosten desto l\u00e4ngre tid tog det. Efter fj\u00e4rde generationen var de helt \u00e5terst\u00e4llda.<\/p>\n\n\n\n

Dessa experiment kan l\u00e4ra oss mycket n\u00e4r vi tittar p\u00e5 m\u00e4nniskan h\u00e4lsa idag. M\u00e4nniskan i v\u00e4stv\u00e4rlden blir allt sjukare och degenerativa sjukdomar g\u00e5r allt l\u00e4ngre ned i \u00e5ldrarna. Vi kan ocks\u00e5 l\u00e4ra att den f\u00f6da vi \u00e4ter i allra h\u00f6gsta grad kan p\u00e5verka v\u00e5r h\u00e4lsa. Speciellt n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r naturlig, obehandlad med den industriproducerade, raffinerade f\u00f6dan som \u00e4r huvuddelen av kosth\u00e5llet i v\u00e4stv\u00e4rlden idag. Dessutom bekr\u00e4ftas det att den m\u00e4nskliga degenereringen g\u00e5r i arv <\/strong>och att vi inte bara kan titta p\u00e5 en generation n\u00e4r vi forskar p\u00e5 t. ex orsaken till allergi utan m\u00e5ste titta tillbaka i tiden f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rloppet. Vad som dock \u00e4r lite uppmuntrande \u00e4r att det g\u00e5r att v\u00e4nda<\/strong>. Vi kan p\u00e5verka det arv som vi skickar vidare till v\u00e5ra barn. Idag har forskningen utvecklat ett nytt omr\u00e5de epigenetik<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r matsm\u00e4ltning och h\u00e4lsan i v\u00e5r tarm \u00e4r fundamental f\u00f6r h\u00e4lsan. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r man som terapeut alltid st\u00f6dja och balansera dessa omr\u00e5den f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4sta resultat.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom att se om den kost som vi \u00e4ter kan vi \u00e4ven hj\u00e4lpa v\u00e5r kropp genom att \u00e4ta rikligt med mj\u00f6lksyraproducerande bakterier SK. probiotiska bakterier. Probiotiska bakterier hj\u00e4lper till at \u00e5terst\u00e4lla balansen i tarmen vilket \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa. Som terapeut har du mycket god nytta av att anv\u00e4nda probiotika som en grund f\u00f6r din behandling. \u00c4ven tillskott av enzymer kan ge mycket god hj\u00e4lp p\u00e5 v\u00e4gen mot en b\u00e4ttre h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Matsm\u00e4ltningen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Matsm\u00e4ltningssystemet \u00e4r en mycket fascinerande anordning som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att omvandla fr\u00e4mmande \u00e4mnen till artegen, anv\u00e4ndbar n\u00e4ring och energi.<\/p>\n\n\n\n

Munnen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Redan n\u00e4r vi ser mat och k\u00e4nner lukten av den b\u00f6rjar spottk\u00f6rtlarna uts\u00f6ndrar saliv och enzymer. Kroppen f\u00f6rbereder sig p\u00e5 att ta hand om den mat som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. N\u00e4r vi sedan tuggar maten fris\u00e4tts ytterligare saliv och enzymer bl. a ptyalin.<\/p>\n\n\n\n

Ptyalin spj\u00e4lkar st\u00e4rkelse till disackarider bl. a maltos. N\u00e4r vi tuggar maten f\u00f6rdelas den i mindre delar vilket g\u00f6r att matsm\u00e4ltningsenzymerna verkar b\u00e4ttre. Enzymernas effektivitet beror av ytan p\u00e5 maten.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom g\u00e5r nervsignaler<\/strong> till \u00f6vriga delar av magtarmkanalen, som producerar matsm\u00e4ltningsv\u00e4tskor och enzymer. Tuggandet \u00e4r allts\u00e5 mycket viktigt f\u00f6r hela matsm\u00e4ltningsprocessen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Magen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r maten n\u00e5r mags\u00e4cken blandas den med magsaften som inneh\u00e5ller bl. a saltsyra. Magsaftens pH ligger omkring 0,8 innan den buffras av f\u00f6da till ett pH p\u00e5 ca 2-4<\/strong>. Det \u00e4r allts\u00e5 enorm surt vilket har stor betydelse. Dels d\u00f6dar syran utifr\u00e5n kommande bakterier som kan vara skadliga f\u00f6r kroppen. Dels \u00e4r den sura milj\u00f6n n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att enzymerna i mag-saften skall vara aktiva. Pepsin som bryter ned proteiner \u00e4r endast aktivt mellan pH 1,8 och 3,5. Syran g\u00f6r ocks\u00e5 att enzymerna fr\u00e5n saliven inaktiveras. Alla enzymer har sin plats i systemet! <\/strong>Syran l\u00f6sg\u00f6r ocks\u00e5 j\u00e4rnet i maten och omvandlar den till anv\u00e4ndbar form. Salt-syran \u00e4r delaktig i regleringen av kroppens syra-bas-j\u00e4mvikt. Framf\u00f6r allt f\u00f6rbereds maten i mags\u00e4cken f\u00f6r tarmens matsm\u00e4ltningssystem. Idag framst\u00e4lls \u00f6verskott av saltsyra som det ett stort problem. L\u00e4kemedel som h\u00e4mmar saltsyraproduktionen \u00e4r de mest s\u00e5lda l\u00e4kemedlen i v\u00e4rlden. Ett minst lika stort problem torde vara brist p\u00e5 saltsyra speciellt hos \u00e4ldre m\u00e4nniskor. Brist p\u00e5 saltsyra g\u00f6r att hela matsm\u00e4ltningssystemet kommer i obalans d\u00e5 fris\u00e4ttning av enzymer regleras av pH. \u00c4ven aktiviteten av enzymer l\u00e4ngs med tarmkanalen och absorptionen av n\u00e4ring \u00e4r pH beroende. Kalcium tas framf\u00f6r allt upp i tunntarmen. Ju surare pH desto b\u00e4ttre upptag. I b\u00e4sta fall tas 30 % av kalcium upp. Om f\u00f6r lite magsyra endast 4 %. Detta kan vara en orsak till osteoporos. Blir det f\u00f6r basiskt i tarmen \u00e4r risken ocks\u00e5 stor f\u00f6r att f\u00f6rruttnelsebakterier ska tillv\u00e4xa och skapa allvarliga obalanser i hela organismen.<\/p>\n\n\n\n

Tolvfingertarmen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r inneh\u00e5llet i mags\u00e4cken t\u00f6ms ned i tolvfingertarmen k\u00e4nner celler i tarmv\u00e4ggen av det l\u00e5ga pH och uts\u00f6ndrar d\u00e5 secretin. Detta stimulerar bukspottk\u00f6rteln, pankreas att uts\u00f6ndra bikarbonatv\u00e4tska med pH 8,0. Andra signalsubstanser som fris\u00e4tts \u00e4r cholecystokinin och acetylcholin som b\u00e5da stimulerar fris\u00e4ttning av enzymer i pankreas. Totalt uts\u00f6ndras 0,5-2 liter bukspott per dygn<\/strong>. Bukspottet inneh\u00e5ller enzymer f\u00f6r nedbrytning av st\u00e4rkelse, protein och fett. Bukspottets h\u00f6ga pH neutraliserar magsaften.Detta g\u00f6r att pepsin aktiviteten upph\u00f6r och att syran inte skadar tarmslemhinnans v\u00e4gg. I tolvfingertarmens \u00f6vre del sitter sm\u00e5 k\u00f6rt-lar som kallas Brunners k\u00f6rtlar. Dessa uts\u00f6ndrar ett basiskt slem som skyddar mot syran. K\u00f6rtlarna styrs av det sympatiska nervsystemet och h\u00e4mmas av stress.<\/strong> 50 % av alla mags\u00e5r sitter i tolvfingertarmen. Gallan som ocks\u00e5 uts\u00f6ndras i tolvfingertarmen inneh\u00e5ller gallsalter och lecitin som har samma funktion som diskmedel<\/strong>. De l\u00f6ser upp fettpartiklarna s\u00e5 att lipas fr\u00e5n bukspottet kan verka. Brist p\u00e5 galla leder till d\u00e5ligt upptag av fetter och fettl\u00f6sliga vita-miner A, D, E, K. Vid d\u00e5lig fettnedbrytning bildar Ca och Fe tillsammans med fettet tv\u00e5l-f\u00f6reningar<\/strong> vilket h\u00e4mmar upptaget av dessa mineraler. Gallan stimulerar tarmens r\u00f6relser, peristaltik. Brist p\u00e5 galla kan leda till f\u00f6rstoppningsproblem medan \u00f6verskott stressar tarmen att t\u00f6mma sig ofta.<\/strong> Vid \u00f6verskott p\u00e5 galla \u00e4r avf\u00f6ringen ofta gul. Via gallan uts\u00f6ndras ocks\u00e5 avfallsprodukter fr\u00e5n levern ofta i sk konjugat. Det kan vara hormoner eller toxiner av olika slag. Bakterierna i tarmen kan bryta ned en del av dessa konjugat, vilket g\u00f6r att hormonerna eller toxinerna \u00e5terupptas igen och \u00e5terigen transporteras till levern f\u00f6r att d\u00e4r konjugeras och uts\u00f6ndras. Vid f\u00f6r mycket galla eller vid \u00f6verv\u00e4xt av bakterier i tunntarmen kan \u00e5terupptaget av toxiner och hormoner bli st\u00f6rre \u00e4n normalt vilket belastar levern och kroppens avgiftningssystem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Tunntarmen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I tunntarmen sker den huvudsakliga delen av absorptionen. Ytcellerna i tunntarmen har en SK ”brush border” som best\u00e5r sm\u00e5 microvilli p\u00e5 vilka det sitter hundratals olika matsm\u00e4ltnings-enzymer. Socker tas n\u00e4stan enbart upp som monosackarider. Upptaget sker via en aktiv trans-port som \u00e4r beroende av natrium. Proteiner transporteras in i tarmens ytceller s.k. enterocyter i form av di- eller tripeptider. V\u00e4l inne i enterocyterna bryts di- och tripeptiderna ned till aminosyror innan de uts\u00f6ndras till blodet. 99 % av protein som tas upp n\u00e5r blodet i form av aminosyror<\/strong>. En liten del absorberas som peptider och v\u00e4ldigt s\u00e4llan i form av proteiner. \u00c4ven mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder av protein kan orsaka en kraftig allergisk reaktion. Fett passerar l\u00e4tt tarmslemhinnan i form av fria fettsyror och monoglycerider som transporteras dit med hj\u00e4lp av gallsalter och lecitin. I n\u00e4rvaro av galla absorberas som regel 97 % av fettet medan endast 40-50 % tas upp i dess fr\u00e5nvaro. Bakteriefloran i tunntarmen \u00e4r viktig f\u00f6r att bevara en milj\u00f6 d\u00e4r matsm\u00e4ltningen kan fungera optimalt. Bakterierna producerar syror som bevara en sur milj\u00f6 i tarmen vilket \u00e4r viktigt f\u00f6r enzymernas aktivitet och absorptionen. Vidare hindrar en frisk tarmflora att f\u00f6ruttnelsebakterier \u00f6verv\u00e4xer och st\u00f6r matsm\u00e4ltningsfunktionen. En frisk tarmflora \u00e4r ocks\u00e5 viktig f\u00f6r tarmslemhinnans h\u00e4lsa och ett v\u00e4l fungerande immun-system.<\/p>\n\n\n\n

Tjocktarmen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Tjocktarmen fungerar som en bakteriell matsm\u00e4ltningsfabrik. Den f\u00f6da som inte brutits ned av kroppens enzymer angrips av bakteriernas enzymer som bryter ned det sista anv\u00e4ndbara av f\u00f6dan s\u00e5 att s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt kan tas upp av kroppen. Ca 1500 ml tarminneh\u00e5ll passerar till tjocktarmen varje dag. Det mesta av v\u00e4tskan och mineralerna tas upp i tjocktarmen resten f\u00f6rsvinner ut via avf\u00f6ringen. Maximalt kan 5-7 liter v\u00e4tska och elektrolyter absorberas om dagen. Toxiner fr\u00e5n kolera och andra bakterier kan p\u00e5verka tarmen s\u00e5 att vatten uts\u00f6ndras ist\u00e4llet f\u00f6r att absorberas, 10 liter eller mer kan d\u00e5 uts\u00f6ndras vilket leder till uttorkning.<\/p>\n\n\n\n

Det mesta av upptaget sker i f\u00f6rsta delen av tjocktarmen som kallas f\u00f6r ”absorberande tjocktarm” medan senare delen mer \u00e4r till f\u00f6r att f\u00f6rvara avf\u00f6ringen.<\/p>\n\n\n\n

Avf\u00f6ringens utseende<\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00e4rgen, konsistensen och lukten p\u00e5 v\u00e5r avf\u00f6ring s\u00e4ger mycket om hur vi m\u00e5r. Avf\u00f6ringen ska normalt vara brun och ha formen som tjock ”p\u00f6lse”. Man ska inte beh\u00f6va sitta p\u00e5 toaletten och trycka h\u00e5rt utan tarmen ska t\u00f6mma sig s\u00e5 att s\u00e4ga obehindrat. Man ska inte hinna med mer \u00e4n rubrikerna p\u00e5 f\u00f6rsta sidan i tidningen innan man \u00e4r f\u00e4rdig. Avf\u00f6ringen fr\u00e5n en frisk tarm luktar inte s\u00e4rskilt illa. Den d\u00e5liga lukten kommer fr\u00e5n f\u00f6rruttnelseprocesser som t ex kan orsakas av f\u00f6r mycket protein i kosten. Motsatsen till f\u00f6rruttnelse \u00e4r j\u00e4sning eller fermentation.<\/p>\n\n\n\n

Diagnos av tarmst\u00f6rningar<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Gr\u00f6n avf\u00f6ring – f\u00f6r mycket kolesterol i avf\u00f6ringen vilket kan tyda p\u00e5 leverst\u00f6rningar.<\/p>\n\n\n\n

Gul avf\u00f6ring – gall problem, intag av mor\u00f6tter.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6d avf\u00f6ring – bl\u00f6dningar i \u00e4ndtarmen, fissurer, intag av paprika.<\/p>\n\n\n\n

Svart avf\u00f6ring – koagulerat blod pga. bl\u00f6dningar i tunntarmen, intag av bl\u00e5b\u00e4r, j\u00e4rn osv.<\/p>\n\n\n\n

Slemmig avf\u00f6ring – inflammation i tarmen, f\u00f6do\u00e4mnesallergier, infektioner i tarmen.<\/p>\n\n\n\n

Gr\u00e5 avf\u00f6ring – st\u00f6rningar i bukspottk\u00f6rteln.<\/p>\n\n\n\n

Fet avf\u00f6ring – st\u00f6rd matsm\u00e4ltning, st\u00f6rd bukspottk\u00f6rtel<\/p>\n\n\n\n

Probiotika kosttillskott verkar som \u201cdetox\u201d av tarmen och mikrofloran, vilket \u00e4r livsviktigt f\u00f6r magen, h\u00e4lsan, och immunsystemet.<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Livet finns i det levande!
Levande mat, levande organismer, levande tankar!<\/strong><\/h3>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Livet finns i det levande!Levande mat, levande organismer, levande tankar! Den tjeckiske forskaren Bernaesk publicerade i mitten av 60-talet mycket intressanta resultat. Han hade studerat hur kosten p\u00e5verkade r\u00e5ttor. Han hade givet r\u00e5ttorna en kost som var sammansatt enligt vetenskapens rekommendationer, men alla n\u00e4rings\u00e4mnen var i kemiskt ren form. Han noterade med intresse f\u00f6rloppet. Den …<\/p>\n

Den Degenererade M\u00e4nniskan<\/span> L\u00e4s mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5220,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"default","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":""},"categories":[19],"tags":[],"uagb_featured_image_src":{"full":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2.png",1080,1080,false],"thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-150x150.png",150,150,true],"medium":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-300x300.png",300,300,true],"medium_large":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-768x768.png",768,768,true],"large":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-1024x1024.png",1024,1024,true],"1536x1536":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2.png",1080,1080,false],"2048x2048":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2.png",1080,1080,false],"woocommerce_thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-250x250.png",250,250,true],"woocommerce_single":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-325x325.png",325,325,true],"woocommerce_gallery_thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-100x100.png",100,100,true],"shop_catalog":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-250x250.png",250,250,true],"shop_single":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-325x325.png",325,325,true],"shop_thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/healthy-gut-mind-2-100x100.png",100,100,true]},"uagb_author_info":{"display_name":"Mad","author_link":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/probion-blog\/author\/mad"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Livet finns i det levande!Levande mat, levande organismer, levande tankar! Den tjeckiske forskaren Bernaesk publicerade i mitten av 60-talet mycket intressanta resultat. Han hade studerat hur kosten p\u00e5verkade r\u00e5ttor. Han hade givet r\u00e5ttorna en kost som var sammansatt enligt vetenskapens rekommendationer, men alla n\u00e4rings\u00e4mnen var i kemiskt ren form. Han noterade med intresse f\u00f6rloppet. Den…","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5191"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5191"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5191\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5220"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5191"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5191"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5191"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}