{"id":5187,"date":"2020-09-15T08:36:40","date_gmt":"2020-09-15T06:36:40","guid":{"rendered":"https:\/\/probion.com\/?p=5187"},"modified":"2020-09-15T09:29:52","modified_gmt":"2020-09-15T07:29:52","slug":"manniskan-och-mikroberna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/probion-blog\/manniskan-och-mikroberna","title":{"rendered":"M\u00e4nniskan och Mikroberna"},"content":{"rendered":"\n<p>I b\u00f6rjan av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren <strong>Metchnikoff <\/strong>(15) att obalanser i <strong>tarmfloran<\/strong> var en av de viktigaste orsakerna till <strong>m\u00e4nniskans degenerativa sjukdomar<\/strong> och \u00e5ldrande. Han uppt\u00e4ckte ocks\u00e5 att man genom att tillf\u00f6ra kroppen h\u00e4lsosamma bakterier som st\u00f6djer v\u00e5r normala bakterieflora st\u00e4rker kroppen och f\u00e5r en b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Han visade till och med att de folkgrupper som \u00e5t mycket probiotiska bakterier levde l\u00e4ngre \u00e4n andra befolkningar. Under de senaste decennierna har det bedrivits mycket forskning p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l tarmflorans funktion som de probiotiska bakteriernas effekt p\u00e5 kroppen. Det \u00e4r en fascinerande v\u00e4rld att blicka in i och forskningen visar att Metchnikoff hade r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Tarmflorans p\u00e5verkan p\u00e5 kroppen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka m\u00e5nga fortfarande \u00e4r ok\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad man vet \u00e4r att en h\u00e4lsosam bakterieflora i tarmen bl. a \u00e4r viktig f\u00f6r matsm\u00e4ltningen och absorptionen av f\u00f6da, immunsystemets funktion (80 % av immunsystemet finns i tunn-tarmen), tarmr\u00f6relserna, tarmslemhinnans h\u00e4lsa och uts\u00f6ndringen av skadliga slaggprodukter via avf\u00f6ringen. Bakterierna i tarmen producerar \u00e4ven vitaminer som t ex B-vitaminer och vitamin K. Dessutom p\u00e5verkar bakteriefloran oms\u00e4ttningen av hormoner. Tarmfloran \u00e4r ytterligt viktigt som skydd mot skadliga mikroorganismer som vi f\u00e5r i oss via vattnet, maten och luften.<\/p>\n\n\n\n<p>Vid f\u00f6dseln \u00e4r uppbyggnaden av tarmfloran oerh\u00f6rt viktig f\u00f6r utvecklingen av barnets immunsystem. Bakterierna stimulerar ig\u00e5ng immunsystemet som hos<\/p>\n\n\n\n<p>sp\u00e4dbarnet inte \u00e4r f\u00e4rdigutvecklat. M\u00f6ss som lever i steril milj\u00f6 och d\u00e4rf\u00f6r inte har n\u00e5gon tarmflora har ett d\u00e5ligt utvecklat immunsystem. De har sv\u00e5rt att tolerera f\u00f6dan (17) (30) N\u00e4r de sedan uts\u00e4tts f\u00f6r bakterier \u00f6kar toleransen mot maten. (13) Forskning visar att tarmfloran hos den v\u00e4ster-l\u00e4ndska befolkningen har f\u00f6r\u00e4ndrats under de senaste \u00e5rtiondena och skiljer sig ifr\u00e5n tarm-floran hos m\u00e4nniskor i utvecklingsl\u00e4nder, b\u00e5de vad g\u00e4ller vuxna (16) och barn. (1)(2) Tarmfloran hos barn i Sverige \u00e4r artfattigare och har en l\u00e5ngsammare oms\u00e4ttning av bakteriestammar \u00e4n hos barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en f\u00f6rs\u00e4mrad bakteriell stimulering av immunsystemet. Utvecklingen av immunsystemet \u00e4r i sin tur avg\u00f6rande f\u00f6r nervsystemets utveckling. \u00c4mnen som bildas av immunsystemet p\u00e5verkar det centrala nervsystemet. En sjukdom kallad <strong>SMA (spinal muscular atrophy<\/strong>) inneb\u00e4r att nervsignalerna till musklerna hos de sjuka barnen inte fungerar vilket leder till att musklerna f\u00f6rtvinar.<\/p>\n\n\n\n<p><em>D\u00e5 doktor Lennart Cedg\u00e5rd gav ett barn med denna sjukdom ProBion blev barnet avsev\u00e4rt mycket b\u00e4ttre i sin r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga och nedbrytningen av muskulaturen gick l\u00e5ngsammare. Den exakta mekanismen bakom detta \u00e4r inte k\u00e4nd men tarmflorans roll i att stimulera immunsystemet och nervsystemet \u00e4r uppenbar.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Den naturliga tarmfloran<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5r naturliga bakterieflora v\u00e4ger 0,5-1,0 kg och best\u00e5r av ca 10<sup>14 <\/sup>bakterier. Detta ska j\u00e4mf\u00f6ras med antalet kroppsegna celler som \u00e4r ca 10<sup>13<\/sup>. Av alla celler i och p\u00e5 v\u00e5r kropp \u00e4r allts\u00e5 90 % bakterier. Tarmfloran kallas d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r kroppens st\u00f6rsta &#8221;organ&#8221;. Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran best\u00e5r av ca 400 olika arter, men nyligen genomf\u00f6rda studier visar att antalet arter troligtvis \u00e4r mycket st\u00f6rre. Varje m\u00e4nniska har en unik sammans\u00e4ttning p\u00e5 bakteriefloran. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r v\u00e5rt b\u00e4sta skydd mot farliga bakterier och virus. P\u00e5 grund av d\u00e5liga matvanor, \u00f6verdriven hygien, \u00f6verdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella \u00e4mnen i mat, reng\u00f6ringsmedel, schampo, tandkr\u00e4mer osv. har vi st\u00f6rt v\u00e5r normala bakterieflora. Efter en antibiotika-behandling kan det ta 3 m\u00e5nader upp till 1 \u00e5r innan tarmfloran kan \u00e5terh\u00e4mta sig. Efter l\u00e5ngvarigt intag av bredspektrum-antibiotika \u00e4r det troligt att tarmfloran aldrig kommer i riktig balans igen. Tillskott av probiotika \u00e4r mycket viktigt efter antibiotika-behandling.<\/p>\n\n\n\n<p>Tarmens pH \u00e4r viktigt f\u00f6r dess funktion. Den bakteriella balansen vidmakth\u00e5lls genom en bakteriell krigf\u00f6ring. De nyttiga bakterierna som trivs i ett surt pH dvs. pH &lt; 7 producerar syror f\u00f6r att vidmakth\u00e5lla den sura milj\u00f6n. F\u00f6rruttnelsebakterier trivs b\u00e4st i basisk milj\u00f6 och producerar d\u00e4rf\u00f6r ammoniak. Om pH i tarmen stiger f\u00e5r skadliga f\u00f6rruttnelsebakterier m\u00f6jligheten att tillv\u00e4xa och kan d\u00e5 konkurrera ut de &#8221;goda bakterierna&#8221; och \u00e5stadkomma stor skada. Ett f\u00f6rh\u00f6jt pH kan bero p\u00e5 d\u00e5lig produktion av saltsyra eller l\u00e5ngvarigt intag av saltsyrah\u00e4mmande medel, antibiotika-behandling som tagit d\u00f6d p\u00e5 de nyttiga bakterierna och gett fritt spelrum \u00e5t f\u00f6rruttnelsebakterier, f\u00f6rstoppning, d\u00e5lig peristaltik d\u00e5liga kostvanor osv. Tillskott av probiotiska bakterier verkar f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla tarmens pH s\u00e5 att balansen \u00e5terst\u00e4lls.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Intestinal Dysbios<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Intestinal dysbios inneb\u00e4r obalanser i tarmen. Det kan inbegripa b\u00e5de sammans\u00e4ttningen och aktiviteten hos tarmfloran. Det kan t ex inneb\u00e4ra \u00f6verv\u00e4xt av bakterier i tunntarmen. \u00d6vre delen av tunntarmen \u00e4r normalt relativt fattig p\u00e5 bakterier beroende p\u00e5 magsyrorna och p\u00e5 att gallbl\u00e5san t\u00f6mmer sitt inneh\u00e5ll d\u00e4r. Galla har en starkt antibakteriell effekt. Mag- och gall-syrorna ser till att de flesta bakterier som vi f\u00e5r i oss d\u00f6r innan de n\u00e5r tarmen. Pga. brist p\u00e5 saltsyra, antibiotika intag, operationer, l\u00e5ngvariga f\u00f6rstoppningsproblem, l\u00e5ngsamma tarm-r\u00f6relser, obalanser i matsm\u00e4ltningen mm. kan milj\u00f6n i tunntarmen f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 att bakterier som normalt inte trivs d\u00e4r b\u00f6rjar tillv\u00e4xa. Detta kan ligga bakom en rad olika h\u00e4lsoproblem. Det har p\u00e5visats att <strong>\u00f6verv\u00e4xt av bakterier<\/strong> i tunntarmen \u00e4r vanligt hos personer med reumatism samt att <strong>reumatiker<\/strong> med bakteriell \u00f6verv\u00e4xt har en sv\u00e5rare sjukdomsbild \u00e4n de utan bakteriell \u00f6verv\u00e4xt av tunntarmen (8). Candida infektion \u00e4r en sv\u00e5r form av Intestinal dysbios. Candida svampar kan f\u00f6rekomma i tv\u00e5 olika former. En oskadlig form som finns normalt i tarmfloran hos m\u00e5nga m\u00e4nniskor. Om dock pH stiger i tarmen kan den oskadliga svampen f\u00f6rvandlas till en elakartad form med cilier som infiltrerar tarmslemhinnan och \u00f6kar dess genomsl\u00e4pplighet. Intestinal Dysbios kan ocks\u00e5 inbegripa en obalans i bakteriernas metabolism, med \u00f6kad produktion av toxiska, cancerogen \u00e4mnen som kan skada b\u00e5de tarmen och resten av kroppen. <strong>Detta tillst\u00e5nd \u00e4r troligen mycket vanligt idag<\/strong>. Bakteriernas metabolism \u00e4r starkt kopplad till v\u00e5r kost. Intestinal Dysbios kan motverkas och balanseras av probiotika intag.<\/p>\n\n\n\n<h3><strong>Probiotika kosttillskott verkar som \u201cdetox\u201d av tarmen och mikrofloran, vilket \u00e4r livsviktigt f\u00f6r magen, h\u00e4lsan, och immunsystemet.<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<h3><strong>Livet finns i det levande!<br>Levande mat, levande organismer, levande tankar!<\/strong><\/h3>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I b\u00f6rjan av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff (15) att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till m\u00e4nniskans degenerativa sjukdomar och \u00e5ldrande. Han uppt\u00e4ckte ocks\u00e5 att man genom att tillf\u00f6ra kroppen h\u00e4lsosamma bakterier som st\u00f6djer v\u00e5r normala bakterieflora st\u00e4rker kroppen och f\u00e5r en b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Han visade till och med att de folkgrupper &hellip;<\/p>\n<p class=\"read-more\"> <a class=\"\" href=\"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/probion-blog\/manniskan-och-mikroberna\"> <span class=\"screen-reader-text\">M\u00e4nniskan och Mikroberna<\/span> L\u00e4s mer &raquo;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5223,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"default","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":""},"categories":[19],"tags":[],"uagb_featured_image_src":{"full":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1.png",1080,1080,false],"thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-150x150.png",150,150,true],"medium":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-300x300.png",300,300,true],"medium_large":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-768x768.png",768,768,true],"large":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-1024x1024.png",1024,1024,true],"1536x1536":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1.png",1080,1080,false],"2048x2048":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1.png",1080,1080,false],"woocommerce_thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-250x250.png",250,250,true],"woocommerce_single":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-325x325.png",325,325,true],"woocommerce_gallery_thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-100x100.png",100,100,true],"shop_catalog":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-250x250.png",250,250,true],"shop_single":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-325x325.png",325,325,true],"shop_thumbnail":["http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/lonely-bacteria-1-100x100.png",100,100,true]},"uagb_author_info":{"display_name":"Mad","author_link":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/probion-blog\/author\/mad"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"I b\u00f6rjan av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff (15) att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till m\u00e4nniskans degenerativa sjukdomar och \u00e5ldrande. Han uppt\u00e4ckte ocks\u00e5 att man genom att tillf\u00f6ra kroppen h\u00e4lsosamma bakterier som st\u00f6djer v\u00e5r normala bakterieflora st\u00e4rker kroppen och f\u00e5r en b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Han visade till och med att de folkgrupper&hellip;","_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5187"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5187"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5187\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5223"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dev1.pb.com.iteasy.ovh\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}